Trolleri?
Både jag och Skunk har fortfarande lite blessyrer kvar sen vår olycka i våras, hon har låsningar i ryggen som hela tiden kommer tillbaka. Dock så sitter de mindre och mindre fast för varje gång och de blir färre och färre. Men hon är lite ojämn i sin muskulatur över bäckenet bland annat vilket gör att hon inte arbetar helt rätt med sin kropp.
Jag å andra sidan är ganska kass ;) Har ingen känsel på framsidan av det skadade låret och ärret gör riktigt ont. Haltar på morgonen och anstränger jag låret så gör det riktigt ont på kvällen och hela natten efteråt. Dessutom går jag antagligen och kompenserar för höfterna har börjat säja ifrån.
Men vi går hos kotknackare båda två och i måndags skulle vi testa något nytt, fick tips av Anna som är sambo med världens bästa tränare Peter Ljungberg. Anna är en sån där person som är riktigt bra att känna, hon kan verkligen häst, är öppensinnad och lite "alternativ" och dessutom en jäkligt trevlig person! Vi kom iaf att prata om Skunk's ink nu ett par ggr när vi har varit uppe och tränat och hon tipsade om Daniel som har behandlat ett par hästar åt dem för just inkar. Daniel är ET och utbildad inom akupunktur så jag tänkte lite skitsamma om det tar inken, det kanske iaf tar låsningarna!
Sagt och gjort, jag bokade en tid och i måndags kom Daniel ut. Började med att sätta nålar på Skunk lite här och där. Först blev hon väldigt arg, antagligen för att nålarna gjorde lite ont. Men det tog inte många minuter förrens hon stor i gången och sov! Min hoppjerka som aldrig står still innan hon är arbetad står och sover - wow!
Och så var det min tur, tre nålar runt ärret och en i nagelbandet på stortån och "pektån". Sen satt jag där på stallgolvet och blev jättetrött, kunde knappt hålla ögonen öppna och fick luta mig mot boxväggen.
Bort med nålarna och tack och hej till Daniel.
Skeptisk som jag är väntade jag mig ingen förändring sådär direkt. Visst att det sätter igång blodet men det här var helt galet, hela benet BRANN! Jag var så varm och bara just i det benet. Dagen efter hade jag grym träningsvärk, hade fått känsel på nästan hela låret men tårna som nålarna hade suttit i var det ingen känsel i! Skumt, rätt äckligt att inte känna tårna kan jag säja, man slår i dem hela tiden! Tredje dagen hade jag känseln tillbaka i tårna och fortfarande tärningsvärk.
Skunk då? Jodå, inken blev först helt vit och sen blev det ett par små sprickor i den. Gott tecken för då ska den vara behandlingsbar iaf! Men det häftigaste av allt var ändå hennes has. Hon skadade den på fredagen innan och den var megasvullen och det ville inte ge med sig. Dagen efter hade svullnaden gått ner 3cm och dagen därpå var svullnaden helt borta och hästen är ohalt!!
Skeptikern är övertygad! Nu vill jag också kunna det här, så jäkla häftigt =D
Jag å andra sidan är ganska kass ;) Har ingen känsel på framsidan av det skadade låret och ärret gör riktigt ont. Haltar på morgonen och anstränger jag låret så gör det riktigt ont på kvällen och hela natten efteråt. Dessutom går jag antagligen och kompenserar för höfterna har börjat säja ifrån.
Men vi går hos kotknackare båda två och i måndags skulle vi testa något nytt, fick tips av Anna som är sambo med världens bästa tränare Peter Ljungberg. Anna är en sån där person som är riktigt bra att känna, hon kan verkligen häst, är öppensinnad och lite "alternativ" och dessutom en jäkligt trevlig person! Vi kom iaf att prata om Skunk's ink nu ett par ggr när vi har varit uppe och tränat och hon tipsade om Daniel som har behandlat ett par hästar åt dem för just inkar. Daniel är ET och utbildad inom akupunktur så jag tänkte lite skitsamma om det tar inken, det kanske iaf tar låsningarna!
Sagt och gjort, jag bokade en tid och i måndags kom Daniel ut. Började med att sätta nålar på Skunk lite här och där. Först blev hon väldigt arg, antagligen för att nålarna gjorde lite ont. Men det tog inte många minuter förrens hon stor i gången och sov! Min hoppjerka som aldrig står still innan hon är arbetad står och sover - wow!
Och så var det min tur, tre nålar runt ärret och en i nagelbandet på stortån och "pektån". Sen satt jag där på stallgolvet och blev jättetrött, kunde knappt hålla ögonen öppna och fick luta mig mot boxväggen.
Bort med nålarna och tack och hej till Daniel.
Skeptisk som jag är väntade jag mig ingen förändring sådär direkt. Visst att det sätter igång blodet men det här var helt galet, hela benet BRANN! Jag var så varm och bara just i det benet. Dagen efter hade jag grym träningsvärk, hade fått känsel på nästan hela låret men tårna som nålarna hade suttit i var det ingen känsel i! Skumt, rätt äckligt att inte känna tårna kan jag säja, man slår i dem hela tiden! Tredje dagen hade jag känseln tillbaka i tårna och fortfarande tärningsvärk.
Skunk då? Jodå, inken blev först helt vit och sen blev det ett par små sprickor i den. Gott tecken för då ska den vara behandlingsbar iaf! Men det häftigaste av allt var ändå hennes has. Hon skadade den på fredagen innan och den var megasvullen och det ville inte ge med sig. Dagen efter hade svullnaden gått ner 3cm och dagen därpå var svullnaden helt borta och hästen är ohalt!!
Skeptikern är övertygad! Nu vill jag också kunna det här, så jäkla häftigt =D
